I sitt hemland bodde familjen nära en kristen armenisk kyrka. Trots att Tara aldrig besökte kyrkan har hon starka minnen från den.

Varje gång jag gick förbi kyrkan kände jag att det fanns något speciellt där. Jag gick sakta förbi och försökte se in genom fönstren. Jag kan inte sätta fingret på vad det var som attraherade mig, men på något sätt upplevde jag en kärlek. Jag påverkades av kyrkan och människorna som jag såg komma och gå där.

Åren gick och Taras far byggde ett hus i ett annat område. Tankarna hon haft då hon betraktat kyrkan bleknade bort med tiden. Nu var Tara i femtonårsåldern och fullt upptagen med skolan. En omvälvande natt fick hon göra sitt livs upplevelse.

– Jag vaknade mitt i natten av en stark kraft eller känsla. Klockan var tre. Jag trodde jag sov men insåg snart att jag var helt vaken.

Tara fick se ett ansikte framför sig som hon då förstod var Jesu mor.

– Hon såg på mig och jag såg på henne. Hon log mot mig och sedan försvann uppenbarelsen.

Alla tidigare känslor väcktes till liv och Tara fick en stor kärlek till Jesus. Hon köpte ett kors i staden som ett minne av händelsen. Korset gömde hon under tröjan. Hon vågade inte prata med andra människor om sin upplevelse – bara med sin familj. Pappan var ateist och mamman var inte heller speciellt religiös. Då Jesus och Maria är accepterade inom islam var det vid den här tiden inga direkta problem att nämna om upplevelsen. Sedan kom revolutionen. Situationen i landet blev mycket svår. Släktingar och vänner blev torterade, mördade eller försvann helt spårlöst under Ayatollah Khomeinis regim.

Taras storasyster flydde landet och kom till Indien och senare till Thailand. Där åkte hon fast eftersom hon hade ett falskt pass. Genom FN fick hon hjälp att komma vidare och hamnade slutligen i Sverige. Under tiden i Thailand kom hon i kontakt med kristna och började tro på Jesus. Tara tog emot nyheten med glädje.

Tara kommer till Sverige

Nu blev det Taras tur att lämna Iran. Det blev en lång resa men till slut hamnade även hon i Sverige – i Nykroppa utanför Filipstad.

Hemma hos min syster kom jag i kontakt med Bengt som arbetade som pastor i Filipstad. Där fick jag lära känna många vänner och fick lära mig mer om vem Jesus är. Bengt och församlingen var till stor hjälp för att vi skulle få stanna i Sverige.

För att bekräfta den tro på Jesus som Tara hade lät hon döpa sig i Pingstkyrkan i Filipstad.

Helad från tumör på levern

En tid senare upplevde Tara en svår motgång. Hon blev sjuk och situationen blev så allvarlig att hon tvingades uppsöka akutmottagningen på Kristinehamns lasarett. Där utförde man många undersökningar. Till slut konstaterades att Tara fått en tumör på levern. Hela släkten greps av oro.

– Vad var det för mening med att komma till Sverige om jag bara skulle bli sjuk och dö? Är det här slutet på mina drömmar? Det hade varit bättre om jag stannat kvar i Iran, berättar Tara att hon tänkte.

Någon dag senare ringde pastor Bengt och frågade om jag ville följa med på ett möte i Hällefors. Där fanns det flera människor hon tidigare inte träffat. De bad alla innerligt till Gud om att hon skulle bli helad.

– Jag upplevde bönestunden på ett mycket påtagligt sätt. Det kändes nästan som att jag blev medvetslös och jag klarade inte av att sitta kvar i rummet. Jag gick ut i hallen och la mig ner på golvet.

När Tara senare kom tillbaka till läkaren tog man nya prover och till läkarens förvåning fanns nu ingen tumör kvar.

Ett djupare andligt liv

Jag var kristen men jag läste inte speciellt mycket i Bibeln och hade inte förstått att Gud kunde göra vad som helst. Jag levde ett ganska vanligt liv och förstod inte riktigt vad som var synd och inte. Jag behövde lära känna Gud mer.

Tara hamnade i ännu en svår period i livet. Hon kände sig ensam och övergiven. Hon gick till kyrkan emellanåt men kunde inte lita på Gud. När hon mådde som sämst väcktes hon ännu en gång tidigt på morgonen. Precis som uppenbarelsen i Iran skedde det klockan tre på morgonen

Jag väcktes av vacker musik som jag aldrig hört på jorden. Jag tvivlade först på att jag var vaken men förstod snart att det jag såg och hörde var verklighet. En enormt stor ängel stod mitt framför mig och jag hörde vacker musik. Ängeln kom och styrkte mig och fyllde mig med kärlek.

Händelsen påverkade Tara oerhört mycket. Efter denna upplevelse kände hon sig stark, glad och helad i själen.

Hon minns att hon åkte till en kristen bokhandel i Göteborg. Hon sökte efter musik med en speciell gudsnärvaro. Expediten föreslog den ena skivan efter den andra. Tara var på väg att ge upp när hon fick höra en skiva som fick henne att lysa upp.

– Den här skivan är det, utbrast Tara med glädje.

Det var en skiva inspelad under ett möte med Benny Hinn.

Mötet med världsevangelisten

Tara berättar sedan hur hon en kväll fick se en dokumentär om två kristna predikanter på TV4: Benny Hinn och Reinhard Bonnke. Dokumentären gav en negativ bild av predikanterna men Tara blev ändå nyfiken. Tänk om jag träffar Benny Hinn en dag, tänkte Tara.

Tara kunde inte släppa tanken på Benny Hinn och ringde sin väninna i Västerås och frågade henne om hon visste något mer om honom. Till sin förvåning svarade väninnan:

– Han kommer snart till Uppsala.

I efterhand förstår Tara att Gud hade en speciell plan med detta möte. Hon poängterar att vi kan komma till Gud direkt för att uppleva mer av honom, men Gud använder också människor för att tala till oss.

Tara tog sig till Uppsala på möte med Benny Hinn. Hon upplevde Guds kraft på ett påtagligt sätt. Det var en härlig atmosfär. Där fick hon uppleva hur hon blev döpt i den helige Ande, något som det står om i apostlagärningarna. Tara talar persiska, engelska och svenska, men nu fick hon ett nytt språk som hon kunde använda för att kommunicera direkt från sitt hjärta till Gud.

– Upplevelsen var vacker, himmelsk och helt underbar och det var en av de största erfarenheterna i mitt liv. Under mötet kände jag hur någon rörde vid mitt huvud och axlar. Jag tog för givet att någon stod alldeles bakom mig, men det fanns ingen i närheten.

Tara kan inte förklara det på något annat sätt än att Gud inte bara rörde vid henne andligen men även fysiskt.

Mötet höll på länge. Många människor blev helade från olika sjukdomar. Tara kände ändå att Gud hade något mer att ge henne under mötet. Snart kom en iransk kvinna fram som blivit helad. Predikanten frågade henne vilket land hon kom ifrån. När han fick reda på att hon var från Iran bad han att alla från Iran skulle komma fram.

– När jag gick fram upplevde jag ännu mer av den helige Andes kraft och jag kände att jag nu hade fått allt det Gud ville ge mig på mötet.

En personlig vägledare-den helige Ande

Den helige Andes närvaro har blivit kvar hos Tara alltsedan detta möte. Han är hennes personlige vägledare och bäste vän.

– Han talar med mig och visar mig saker om människor som jag naturligt sett inte kan veta.

Tara får ibland se syner om människor. Då brukar hon be för dessa människor. Hon har fått vara till hjälp för många människor.

Tara studerar på högskola och har snart läst i fyra år. Hon vill jobba som socialkurator för att kunna hjälpa människor.

Tara sprudlar av glädje och entusiasm över att hon fick uppleva Jesus personligen. Med förväntan läser hon Bibeln varje dag och upplever att den ger henne så mycket.

Efter intervjun ringer Tara tillbaka till mig. Hon glömde berätta ett av de många tillfällen hon fått se Gud verka genom henne.

Gud gör under

– När jag kom hem från mötet i Uppsala fick jag efter en kort tid be för tre cancersjuka som blev helade.

Hon poängterar att alla som tror på Jesus har möjligheten att få se mirakler ske. Jesus själv sa ju: